Finlands sak är vår sak!-  Lägg inte ned de finska klasserna på stålhamraskolan!

Sverigefinländare, Finlandssvenskar, finländare i Sverige och svenskar i Finland.
( Kort version om de finska klassernas bevarande här i LT - Länk!)

Våra 2 nationer och folkslag har sedan 1200 talet delat land och kultur, år 1249 till 1809 så tillhörde vi samma kungahus, sedan tog Ryssland genom krig mot Sverige en viss kontroll över de finska områden som idag är Finland och då utgjorde ett finsk storfursteområde, man förklarade sig sedan självständiga 1917 och hade sedan ett inbördeskrig mellan de röda och vita, de vita vann och man slapp kommunismen, Sedan kom i alla fall Ryssland och Sovjet och Finland utkämpade 2 krig mot ryssen och fick skriva på ett lyd avtal under Sovjet 13 mars 1940 och tappade 10% av sitt land.
Men Sovjet överföll igen 25 juni 1941 och strider pågick till 19e sept. 1944.
Det slutgiltiga fredsavtalet skrevs under i Paris 1947.
Under andra världskrigets fasansfulla period så skickades ca 70 000 finska barn till Sverige, varar ca 5 000 blev kvar och adopterade av svenska familjer efter krigets slut.
1940 så släpptes boken: Finlands sak är vår!

Svensk propagandaaffisch från 1940 som uppmanar den svenska befolkningen att bistå sitt brödrafolk i öster. Totalt kom ca 8000 svenskar att delta i det finska vinterkriget.

Sverige som lyckats hålla sig neutrala i både 1a och 2a världskriget
var en av få nationer i Europa som fortfarande inte hade sönderbombade fabriker, vår produktion gick stark och stor export till övriga Europa som behövde byggas upp!
-  Det var här vi byggde upp vår välfärd och la grunden till att vi sedan på 70 och 80 talet räknades som världens rikaste nation per invånare, vår levnadsstandard var bäst i världen under många år.
Tack vare att statsminister 1936–1946 Socialdemokraten Per Albin Hansson hade gjort upp med Nazisterna att dem kunde passera genom Sverige för att invadera Norge och att vi lät dem få tillgång till vår järnmalm och vårt tågnät för att bygga mer vapen så hade vi lyckats undvika att hamna i strid med Nazi Tyskland.
Men vår situation med blomstrande industrier krävde arbetare!
Vi i Sverige hade inte arbetare så det räckte, så vilka ville vi skulle komma hit och arbeta i våra fabriker? – Finländarna såklart!
Vår egen stora industri – Scania anställde finländare och hade på 70 talet tusentals finländare i produktionen.
Bostadsområdet saltskog växte fram för att på gångavstånd ge bostäder till alla som arbetade på Scania. Naturligtvis med så många finländare och finsktalande barn så upprättades finsktalande klasser och man fick även lära sig svenska, men behåll sitt modersmål och kultur.

Svenska staten har klassat finländare som en minoritet:
Sveriges riksdag beslöt 1999, mot bakgrund av Europarådets konvention, att erkänna samer, sverigefinnar, tornedalingar, judar och romer som nationella minoriteter i Sverige.
Sådana minoriteter rätt till skydd och stöd för att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur!
På kommunens hemsida kan man läsa följande:
Södertälje kommun är en del av finskt förvaltningsområde. Sverigefinnar är en nationell minoritet i Sverige och finska är ett nationellt minoritetsspråk. Enligt minoritetslagen ska det finska språket skyddas och främjas och den sverigefinska minoriteten ges möjlighet att behålla och utveckla sin kultur.
Södertälje har dessutom med sin sammanvävda historia med finländare och beroende av dem att arbete i våra industrier utsett Södertälje till ett finskt förvaltningsområde! - Läs mer - Länk!

Vad är en nationell minoritet?

Nu måste man förstå vad det innebär att vara en nationell minoritet – Det är inte dem som kommit hit nu som flyktingar eller ekonomiska lycksökare, utan det är folkslag som har lång historia inom rikets gränser som detta gäller, och i Södertäljes fall är det finländarna som är den stora gruppen och endast dem som har ett eget förvaltningsområde i Södertälje.
Med den bakgrunden och den historiken som vårt land och framförallt vår stad har med finländarna, som idag har ca 15% av befolkningen med koppling till Finland så är det för oss OBEGRIPLIGT!!
Hur man ens kan komma på tanken att lägga ned de enda 2 finska klasserna som finns kvar i vår kommun, med motivering att spara några hundra tusen… En ren och skär skandal!
Man skall även komma ihåg att bara i Helsingfors så finns det ett 10 tal Svenskspråkiga skolor, så i Finland stödjer man sverigefinländare utan knussel med respekt för vår gemensamma historia.
VI tycker att vår stad har ett moraliskt ansvar för att stå upp för finländarna, dem om några har med hårt slit varit med och byggt upp vår stads industrier och välfärd – Skall vi tacka dem med att slå igen deras sista skolklasser?
Nej PERKELE säger vi till det! - Bevara de finska klasserna, allt annat är oacceptabelt!
Finlands sak är vår sak!
Joakim Granberg & Harri Salminen
Realistpartiet

Fullständig insändare ifrån finskaförskolan med föräldrar nedan!

Vart är minoritetsrättigheterna på väg i Södertälje?
Vi föräldrar, lärare, sverigefinländare och Realistpartiet motsätter oss att utbildningskontoret lägger ned de finskspråkiga klasserna på stålhamraskolan!

Som många redan vet är Södertälje kommun ett finskt förvaltningsområde (sedan 2010), detta är ett uppdrag från Riksdagen och något som betyder att kommunen ska erbjuda och se till att sverigefinländare får sina förstärkta minoritetsrättigheter tillgodosedda.

Sverigefinländare skall ges utökade möjligheter att kunna ta del av/använda sig av kommunens olika verksamheter samt delar av serviceutbudet på minoritetsspråket finska. Särskilda bestämmelser finns gällande barn som tillhör de nationella minoriteterna, vilket sverigefinländare tillhör. Och nu undrar ni kanske varför det är så viktigt att erbjuda finska till invånare i Södertälje kommun och i Sverige överhuvudtaget?
Det finns många svar på den frågan, men vi börjar med en historisk tillbakablick:
Södertälje har en lång och gedigen historia med invånare som helt eller delvis har sitt ursprung från Finland.

Redan omkring år 1940 kom det många finländare till kommunen i hopp om arbete och ökningen skedde under de första årtiondena fram till omkring 1970 talet. Sedan dess har antalet sverigefinländare eller snarare inflyttningen avtagit men kvar finns en stor del av invånarna som i Södertälje har sitt ursprung från Finland. Med det stora antalet finländare kommer den finska kulturen, den egna identiteten och även språket. att vara en del av det svenska samhället med dess öppenhet och demokratiska värderingar där alla får vara sig själva men där även stor vikt läggs på den enskilda individen och dess rättigheter.
Numera är den unga generationens sverigefinländare mycket starkt integrerade i det svenska samhället och familjer består till stor del av sammansättningar där endast den ena vuxna är finsktalande och sverigefinländare. Detta betyder att svenska språket, det svenska samhällets regler och den svenska kulturen redan är en självklar del för ”nutidens” sverigefinländare, så något hot om att inte komma in i samhället är inte aktuellt. Däremot är kunskaperna i det finska språket avtagande, likaså utbudet av verksamheter där dagens finländare får chansen att utöva sitt språk färre och detta medför svårigheter och problem med att hålla det finska språket levande. I och med Minoritetslagen, dvs ”Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk” stärks sverigefinländarnas rättigheter i Sverige och framför allt i Södertälje kommun som finskt förvaltningsområde.

I ovanstående lag tydliggörs ansvaret kommunen har att informera, erbjuda och säkerställa att minoriteterna är medvetna om rättigheterna och att särskilt fokusera på att barn och ungas rätt att få utveckla sitt språk och sin finska identitet.
Dessutom skall sverigefinländare enligt lagen ha rätt att vara delaktiga i viktiga beslut som rör dem (2009:724). I FN:s ”konvention om barnets rättigheter – Barnkonventionen” som är en del av svensk lag, finns ett kapitel, nr 30 där barnens rätt att utöva och använda sitt eget språk och det egna kulturlivet lyfts fram. Då kan man fråga sig varför man vill lägga ner de finska klasserna i Stålhamraskolan i Södertälje?
Är det att stödja och främja barnets rätt till det egna språket och kulturen?

I Södertälje kommun har det sedan flera årtionden tillbaka funnits finska verksamheter. Det finns bland annat en finsk förskola för barn 1-5år, det finns (fanns?) finska klasser i Stålhamraskolan med barn i årskurs f-3 samt 4-6. Det finns även äldreomsorg på finska. Alla dessa verksamheter skapar tillsammans Södertälje kommuns bas för den sverigefinska minoriteten. Under flera tillfällen har en eller flera av dessa verksamheter hotats av nedläggning eller andra former av nedskärningar. Nu är det de finska klasserna på Stålhamraskolan som återigen hamnat i rampljuset, eller det har lyfts fram av oroliga, ledsna barn och föräldrar som undrar vad det är som pågår. Enligt Språklagen (2009:600) ska minoritetsspråken främjas och skyddas, barn som har föräldrar som tillhör en nationell minoritet har rätt att faktiskt få lära sig dessa språk, det är samhällets ansvar att se till att de får en sådan undervisning.
 
Hur kan man tillhöra ett finskt förvaltningsområde och dessutom vara en nationell minoritet och ändå bli utsatt för ett stort hot, i form av att den kommande generationens unga sverigefinländare kanske aldrig får chansen att utveckla och utöva det finska språket och den finska kulturen även om man har lagar och rättigheter som stärker just den frågan. Vilket i sin tur medför att finska språket i Sverige och Södertälje dör ut.

Är det så att Södertälje kommun inte vill satsa på det finska språket? Är det så att sverigefinländare och dess kultur och språk skall tillåtas att dö ut? På grund av vad? Några dåliga år av lägre elevantal i skolan, eller är det så att skon egentligen klämmer någon annanstans? Kan rektorn tillsammans med utbildningskontoret och kommunen välja att inte längre satsa även om man tillhör en finsk minoritet och ingår i det finska förvaltningsområdet. Om man inte vill satsa på barnen, som ändå är framtiden, vad ska man satsa på då?
 
Det är enkelt att skylla på ekonomi och dåligt elevantal, men just nu? När barnantalet ökar och när minoritetslagen stärks så sent som 2019. Är det nu Södertälje kommun och Stålhamraskolan tycker att det är läge att lyfta fram ”alla brister” som tydligen funnits så länge. Men vad säger då Stålhamraskolan, Utbildningskontoret och Södertälje kommun till de 6 åringar som i denna stund står på gården och tror att de skall få börja i den finska klassen som de sett fram emot, pratat om och förberett sig för under hela året? När dessutom minoritetslagen 4§ lyfter framför allt fram att man särskilt ska främja barnens rättighet att utveckla den kulturella identiteten och användningen av det egna minoritetsspråket (2009:724)?

Och vad säger beslutsfattarna i den här frågan till de barn som just nu går i de finska klasserna, som nu i maj helt plötsligt får reda på att deras höst kommer bli helt annorlunda, då man på Stålhamraskolan inte längre kommer erbjuda de finska klasserna, i den bemärkelsen som den varit i flera årtionden. När det i Minoritetslagen §5 a står att ”förvaltningsmyndigheter ska särskilt främja barns och ungas möjligheter till inflytande och samråd i frågor som berör dem och anpassa formerna för detta till deras förutsättningar” (2009:724).

Hur förklarar man för vårdnadshavare att plötsligt kommer ditt barns finska klass inte finnas kvar, när de aktivt valt att satsa på finska språket och valt bort andra skolor för att kunna ge sitt barn en finsk verksamhet. När detta beslut dessutom tas utan vårdnadshavarnas synpunkter eller inflytande i frågan. Det ter ser ytterst konstigt när det i samma minoritetslag som nämns ovan i 5§ klart och tydligt står att förvaltningsmyndigheter ska ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem genom samråd och en strukturerad dialog (2009:724). Är detta en strukturerad dialog, eller är det så att detta inte berör vårdnadshavare? När det är precis dem det berör!
Känslan som sprids bland sverigefinländare i Södertälje är att finska språket, sverigefinländare och finska kulturen inte är något man vill satsa på eller anser vara av vikt trots lagar och rättigheter. Att språklagen (2009:600) säger att det är ”det allmännas ansvar att skydda och främja nationella minoriteter” verkar inte heller vara av betydelse här?
Vad är det som händer? Det NI gör idag, de val NI gör för att ”spara pengar” kommer att vara avgörande för om vi ska ha några nationella minoriteter kvar i Sverige.
 
Minna Kohtamäki-Corin (Rektor)
Jenna Laakso (förälder)
Rickard Lommi (Förälder)
Niklas Kitterfeldt (förälder)
Minna Kitterfeldt (förälder)
Harri Salminen ( RP)
Joakim Granberg ( RP)

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln